Tack och hej

I mitt första inlägg på den här bloggen skrev jag ner tre orsaker till att jag ville läsa den här kursen. De var (1) få kunskap om nya digitala verktyg, (2) ta reda på vilka jag skulle kunna använda i undervisningen, och (3) avdramatisera och inkludera verktygen i min undervisning.

Med kuren i backspegeln kan jag konstatera att mina syften med att ta kursen har uppfyllts. Jag har verkligen fått prova massor av saker och utvärdera dem i förhållande till min undervisning. Vissa saker har varit verkliga ögonöppnare medan andra saker har varit för krångliga eller krystat att ta in i undervisningen.

Massor av idéer har jag fått under resans gång. Vissa genomförbara, andra mer i formen av visioner. En del idéer hamnar mitt emellan – de kan vara genomförbara om någon mer tänder på idén. Jag vet i alla fall att den här kursen kommer att göra avtryck på min undervisning i framtiden.

Tack!

Det här gick ju bra!

Så mycket första-gången-erfarenheter jag har gjort under den här kursen – delat dokument och bilder, skapat prenumerationer på RSS-feeds, osv. Jag har verkligen fått många nya verktyg i min pedagogiska verktygslåda. Så här i elfte timmen när det var dags att presentera projektarbetet muntligt, gjorde jag en ny första-gångs-erfarenhet – att lägga ljud till en powerpoint-presentation. De flesta kanske har gjort det förut, men mina presentationer är normalt sett väldigt basic – inga animationer och inga ljud.

Tills idag. Och det är faktiskt ganska kul. Och det var faktiskt ganska lätt. Och jag kan nog tänka mig att göra det igen. Faktiskt.

Och är det något jag har med mig från den här kursen så är det just den känslan. ”Jaha, var det inte svårare än så här?” Visst är det en härlig känsla?

Prezi

Inför den muntliga presentationen av mitt projektarbete tittade jag på lite nya sätt att göra digitala presentationer. Jag fastade för Prezi som är ett webbaserat verktyg för att skapa presentationer. Med Prezi kan man göra presentationer med text, länkar, bild, video mm, precis som i Power Point. Men Prezi är lite mer avancerat. En funktion som jag gillar är att det går att göra en presentation i form av en mindmap där man kan zooma in olika områden som man vill prata mer ingående om.

Men jag måste säga att jag generellt sett inte är något stort fan av spejsade presentationer. Dels brukar jag inte prata om saker där diverse flyg-studs-blink-effekter ger så mycket. Del tar det för mycket tid för mig att fixa effekterna i presentationerna.  

För presentationen av projektarbetet håller jag mig till Power Point. Men jag ska göra ett undantag och lägga in lite animationer. Bara för att.

Öppna lärresurser

I kurskamrat Peter Mattssons blogg ”Hoppeti!” fick jag tips om att Stockholms universitet har börjat ge öppna kurser. Där får alla ta del av kursmaterial, från några timmars föreläsning till hela femveckors-kurser, men inga poäng.

Även om kurserna är uppbyggda som självstudier utan lärarhandledning där man lär tillsammans med andra studenter måste det vara resurskrävande att bygga upp och underhålla materialet. Man kan ställa sig frågan som Peter Mattsson gjorde: Vad tjänar Stockholms universitet på det? Förutom att det kan vara ett värde i sig som en del av den s.k. tredje uppgiften, dvs. kontakt med allmänhet och samhälle? En del uppmärksamhet och marknadsföring? Jag tror dessutom inte att de öppna kurserna kannibaliserar på deras ordinarie kursutbud eftersom kurserna riktar sig till en helt annan målgrupp än de som vill plugga på universitet och få poäng för det.

Marknadsföringsblogg

Vad mycket idéer man får när man börjar gräva i ett nytt ämne som jag har gjort i och med den här kursen!

Jag har presenterat idén med en kurswiki för marknadsföringskursen. En annan idé är att ha en marknadsföringsblogg i lärarlaget. Där kan lärarna i marknadsföring göra inlägg om tips på intressanta föreläsningar och gästföreläsningar, roliga studentarbeten, intressanta artiklar, analyser av reklamkampanjer eller debatter i media. Man kan skriva om marknadsföring i stort eller om ämnen som kopplar till den kurs man har just eller till sitt eget personliga intresseområde.

Om alla lärare är med och skapar bloggen blir inte arbetsbelastningen för den enskilde lika stor. Då kan studenterna också se vilken bredd det är på ämnet och få en inblick i vilka frågor som är aktuella just nu. Det kan bli ett bra sätt att marknadsföra vår utbildning och marknadsföring som ämne. För inse – det är ju ett superroligt ämne!

Fler idéer från projektarbetet

I arbetet med det avslutande projektet som jag fokuserar på användande av wikis i undervisningen har en tanke slagit mig. Wikis kanske har en funktion att fylla även utanför nätkursen. På Handelshögskolan ger vi kursen i marknadsföring ca 10 gånger per år i många olika former. Det är många lärare inblandade och naturligtvis skiljer sig kurserna åt något beroende på hur, när och av vem den ges. I grunden är det dock samma kurs med samma förväntade studieresultat som ges.

Det skulle kunna finnas en ”kurswiki”, en resurs för alla som undervisar på marknadsföringskursen. Om varje lärare lägger in sina instruktioner, tips, idéer och intressanta länkar skulle vi snabbt ha en stor kunskapsbank om marknadsföringskursen. På det sättet skulle kunskap kunna föras vidare mellan terminerna. Idag sker detta väldigt ad-hoc; man går in och pratar med någon som man vet hade kursen nyligen. Det är ett jättebra sätt att få idéer och tips på hur en uppgift kan göras ännu bättre, hur föreläsningar kan utvecklas eller roliga övningar man kan hitta på. Men generellt sett tar man inte kontakt med alla som har haft kursen sedan man själv och man missar massor av information. Om alla dokument låg på wikin och alla ändringar i instruktioner osv gjordes direkt i wikin, skulle mycket extra jobb på den fronten undvikas.

Någon annan som arbetar med wiki på det här sättet?

Wikis i undervisningen?

Nu går jag in i slutfas av den här kursen. Jag har börjat med det avslutande projektarbetet. Under kursens gång har jag funderat fram och tillbaka om vad jag ska göra, men lagom tills det var dags att formulera en idé hade tankarna samlat sig. Jag ska utvärdera wikis för att se om det är ett användbart verktyg på en nätkurs i marknadsföring. Förenklat ska studenterna samarbeta och skapa en gemensam text kring en frågeställning.

Jag är helt novis på det området så jag har fått sätta mig in i vad en wiki är, hur det funkar och vilka för och nackdelar olika lösningar har. I det arbetet har jag utvärderat ett antal wikis. Mitt intryck är att de generellt sett är ganska intuitiva och lätta att komma igång med. Däremot finns det en mängd funktioner att bygga vidare med utöver de mest grundläggande. Man kan göra ganska avancerade saker med en wiki, skapa flera sidor, länka, mm. så att man t.ex. kan skapa hela hemsidor. Det är mycket mer än vad jag har tänkt använda wikis till i undervisningen.

Jag undersöker främst wikis utifrån hur de kan användas för grupparbete. Wikis verkar användas i det syftet i ganska stor utsträckning. Men det slår mig när jag sätter mig in i saken att i många fall hade det funkat lika bra att använda sig av Google docs. Det gör att tankarna börjar snurra även kopplat till min undervisning. Behöver jag egentligen en wiki för det jag vill göra? Man hade kunnat lägga upp hela nätkursen på en wiki, men vi har ju redan en plattform för kursen. Är det att skjuta myggor med hagelgevär att ta till en wiki för en så pass avgränsad och enkel uppgift som att skapa en gemensam text?

Misstag i bloggen

För ett tag sedan läste jag om lag och rätt på internet på kursen. Ett snårigt avsnitt, det där. Jag skulle vilja sammanfatta det som en enkel grundprincip med mängder av specialfall. Grundprincipen är att upphovsmannens rätt till sitt verk ska skyddas. Fine. Som upphovman kan man tillåta andra att använda dina skapelser på olika sätt, t.ex. genom Creative Commons-licens.

En ska som jag har lärt mig att jag inte gjort så fel som jag har befarat under mina föreläsningar. Som de flesta andra illustrerar jag mina föreläsningsslides för att de ska bli mer tilltalande och förhoppningsvis med en bild som ger studenterna något att fästa kom-ihåg och kunskap vid. Vad jag förstår har man ganska fria tyglar enligt Bonusavtalet att använda bilder från internet i sin undervisning så länge man anger upphovsman. Jag brukar också inkludera ett antal reklamfilmer som studenterna får analysera och diskutera kring. Vanligtvis hittar jag dem på Youtube. Det verkar också vara ok. Det var ju skönt att lära sig.

Men… jag har också insett att jag har gjort fel, här i bloggen. Jag har lagt in en bild på ett hjärta i ett tidigare inlägg. Utan upphovsman och utan att kolla copyright. Och det blir liksom inte rätt hur man än vrider och vänder. Så nu har jag ändrat det inlägget. Jag fick ta en ny bild, med Creative Commons-licens. Slutresultatet går att se i det här uppdaterade inlägget. 

Grupparbete på nätkurser

Sådär, ja. Back in business efter ett långt uppehåll. Jag har varit på semester i USA och sett min bror gifta. Jättekul och avkopplande, men nu gäller det att rikta fokus mot att klara av spurten på kursen.

Jag har just genomfört grupparbetet för inlämningsuppgift 1c. Trots att väntetiden på gruppmedlemmar blev lång och själva skrivprocessen blev utdragen är jag nöjd. Det är roligt att få kontakt med andra människor och höra vad de har för tankar kring just de ämnen som man själv sitter och funderar på. Och även om man kommer från olika bakgrund, eller kanske speciellt då, ger diskussionerna så mycket.

Det gör att jag funderar lite kring det här med grupparbeten i min egen nätundervisning. Jag tror verkligen på interaktion som ett sätt att lära. Däremot kan det vara svårt att få till i nätbaserad undervisning. Efter erfarenheten under den här kursen, att det faktiskt var motiverande och kul även när det strulade är jag ännu mer övertygad om att jag vill ha med grupparbete i någon form i min egen nätundervisning.

Om källkritisk granskning

Jag är av uppfattningen att jag kan det här med källkritik. Men trots det var det faktiskt svårt att rangordna källorna i materialet som skapats av Lunds universitets bibliotek. I alla fall källa för källa. Däremot var det ganska enkelt att klumpa ihop ett antal källor i grupper ”mycket bra källor”, ”ok källor”, ”inte alls bra källor” osv. En anledning till att det var svårt att rangordna var funderingar på det här med vetenskaplighet. Är det alltid "bäst" med vetenskapliga källor?

Jag gjorde rangordningen utifrån att det tänkta arbetet skulle handla om WoW som ett sätt att utveckla barns och ungdomars kommunikativa och interaktiva förmågor. Mina funderingar rörde sig kring det att ganska ovetenskapliga källor kan vara bra beroende på vilken problemställningen man har. Om man vinklar studien så att man vill studera hur språkbruket i WoW påverkar ungdomars kommunikation och interaktion så är WoW hemsida och diverse spelsiter bra förstahandskällor och kan vara viktiga delar av en empirisk insamling. 

Som kuriosa kan jag nämna att jag har en vän i Nya Zeeland som i en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift refererar till Wikipedia. Jag tycker Wikipedia är en schysst källa för att skaffa sig en första inblick i ett ämne, men i vetenskapliga tidskrifter skys det generellt sett som pesten. Undrar om alla granskare sov?

Mina tips för informationssökning

Nu har jag tittat på materialet om informationssökning från KTH:s bibliotek. Jag har ganska bra koll på att söka information på nätet och på att värdera sådan information. Däremot skull jag kunna vara bättre på att söka i databaser. Jag hittar rätt bra bland databaser och bibliotekskataloger, men jag är inte så avancerad när det gäller själva sökandet. Jag använder mig av Booleska operatorer och fält i mina sökningar men inte t.ex. tesaurus och avståndsoperatorer. Jag inser att båda de sistnämnda verktygen kan hjälpa mig att få färre irrelevanta träffar i sökningar.

Jag tycker det finns två strategier att söka information som inte lyfts fram tillräckligt i materialet från KTH. Den första är Google scholar. Där finns ”vetenskapligt granskade skrifter, avhandlingar, böcker, referat och artiklar, från akademiska förlag, yrkessamfund, preprintarkiv, universitet och andra akademiska organisationer” (http://scholar.google.se/intl/sv/scholar/about.html). Google scholar är ett jättebra verktyg för forskare, studenter och andra som söker forskningsrelaterad information. Bibliotek kan konfigurera sina länkservrar så att man som användare får länkar till bibliotekets resurser som en del av sökresultatet. Det innebär att jag som användare kan komma åt fulltextversioner av artiklar direkt i resultatlistan via en länk till t.ex. ”Fulltext Umea UB”.

En annan strategi som de snuddar vid i materialet från KTH:S biblitek men inte utvecklar vidare är att söka med hjälp av referenslistor. Jag brukar göra en ganska smal sökning, där jag förhoppningsvis får få men mycket relevanta träffar. Jag börjar med den träff som är mest relevant och letar mig sedan vidare med hjälp av referenslistan i artikeln eller boken. På det sättet kan man bilda sig en uppfattning om fältet utan att komma in på så många irrvägar och blindspår. En nackdel som man ska vara medveten om när man använder sig av den här strategin är att man riskerar att missa alternativa forskningsfält som kan existera parallellt med och vara relevant för det du gör. Man kan också missa kritik som förs fram emot ett visst perspektiv eller en viss forskningstradition.

Jag föreslår ingen av dessa strategier som den enda rätta eller den bästa, men de är definitivt bra komplement till det som presenteras i bibliotekets informationsmaterial.

Jag har klurat ut det!

Hur jag ska använda Google reader på ett sätt som passar mig, alltså.

Från början lade jag in prenumerationer på alla möjliga siter. Det blev för många uppdateringar att gå igenom och listan med prenumerationer till vänster blev för långa och oöverskådlig. Så nu har jag rensat.

Det är rätt värdelöst att prenumerera på feeds från tidningar, tycker jag. Tiotals eller hundratals uppdateringar från tidningar varje dag dränker de mindre frekventa uppdateringarna från andra sidor. Nu prenumererar jag bara på sidor som inte uppdateras lika ofta, mestadels bloggar. Det gör att jag inte behöver slösa tid på att gå in på massa sidor där inget har hänt utan att riskera att missa något intressant. Jag blir bara mer och mer nöjd med Google reader som redskap i den digitala djungeln.

De som är mer avancerade användare än jag kanske kan finna de här tipsen om hur man använder Google reader på ett effektivt sätt användbara.

/Erika

Netikett och kränkande kommentarer

Efter total fyra (!) veckor av influensa i familjen är det dags att ta tag i studierna igen. Det är dags för den första skriftliga inlämningsuppgiften. Det ska bli jätteroligt, men jag inser att jag måste lägga mer krut på att läsa kurslitteraturen.

Under tiden: ett intressant blogginlägg av Kristina Alexandersson om netikett, risken för att det skrivs taskiga saker på bloggar och hur man i så fall hanterar detta. I ett tidigare inlägg här i bloggen skrev jag om mina farhågor för detta om man skulle introducera bloggande som en del av undervisningen.

Utifrån Kristinas inlägg och de kommentarer hon (i dagsläget) har fått på sin öppna fråga hur man hanterar situationen om problem uppstår, verkar det inte som problemet är så stort men att det trots allt existerar. 

Finns det några deltagare i kursen som har erfarenheter av detta som ni vill dela med er av?

Samla länkar på Delicious

Mitt första intryck av Delicious var inte så bra. Jag tyckte inte, och tycker fortfarande inte, att designen på sidan är så intuitiv och användarvänlig. För en nybörjare som mig tog det massor av felaktiga klick och frustration att hitta olika funktioner, t.ex. att taggmoln, nyinlagda och populära taggar, mm. Layouten har förändrats sedan instruktionsfilmen gjordes. Vid en första anblick tycker jag att den gamla designen ser mer intuitiv och nybörjarvänlig ut. Vad tycker ni – nybörjare såväl som vana användare?

Ett annat irritationsmoment är att det går långsamt att lägga till sidor och taggar. Jag importerade alla ”mina favoriter”-länkar. Att få en vettig taggning av sidorna var ett drygt jobb. Det tar dessutom några sekunder att spara taggarna och tiden rinner iväg. Jag rekommenderar att man börjar om från början och bygger upp sin bokmärkessamling vartefter.

För att inte bara gnälla. Delicious kan vara användbart i undervisningen som ett sätt att som ett sätt att skapa en länksamling till studenterna. En länksamling med generellt sett bra länkar och en med anpassade, relevanta och uppdaterade länkar för specifika kurser.

Här är i alla fall min bokmärkessamling: http://delicious.com/erika_knutsson

Utvärdering av Flickr

Min första tanke om Flickr i undervisningen måste kunna användas för att hitta illustrationer till föreläsnings-slides. Jag har haft dålig koll på hur man får använda bilder och har ofta googlat fram dem. Och säkert använt dem på otillåtna sätt. Men eftersom det måste finns hur mycket roliga, intressant och vackra bilder som helst på Flickr, borde man kunna hitta bilder här att använda. Det finns massor av siter med gratis foton och illustrationer, se t.ex. här och här, men Flickr kan vara ett bra komplement till dem.

Jag tycker filmen på Moderskeppets Youtube-kanal om var och vem man får fotografera var väldigt intressant. 

Jag trodde inte att det var tillåtet att fota så mycket utan att be om tillstånd. Men det väcker verkligen frågan om hur man hanterar balansgången mellan lag och rätt kontra moral. 

Flickr-användande kursdeltarare sökes!

Jaha, så har man provat på Flickr, då. En utdragen process har de varit, minsann. Jag började för en vecka sedan med att registrera ett konto. Det var inte helt lätt. Jag hade problem med att registrera mig och när det väl var gjort kunde jag i alla fall inte logga in. Då gav jag upp för den kvällen. Sedan tog det ett tag att bestämma vilka kort jag skulle lägga upp, naturligtvis. Pinsamt lång tid med tanke på att jag har lagt upp två (2!) foton. När det var gjort lade jag av för den kvällen. Och sedan kom livet emellan. I form av besök (trevligt) och kräksjuka (inte så trevligt).

Men nu är jag på banan igen.

Jag har letat mig runt och använt lite olika verktyg. Taggat, gjort noteringar, placerat mina bilder geografiskt, laddat ner en bild, mm.

Roys fisk & restaurang av Erik Forsberg CC (by, nc)

Jag återkommer med en utvärdering av Flickr och tankar om hur det kan användas i undervisningen längre fram för det här var ganska maffigt att ta till sig.

Jo, förresten! En del av uppgiften är att bli vän med andra kursdeltagare på Flickr. Någon som har lust att bli vän med mig? Ni hittar mig här: http://www.flickr.com/photos/erika_knutsson/. 

Bloggvärlden

Jag har börjat förstå hur bloggar och twittrande kan öppna en helt ny värld. Jag har under ett par veckor skapat lite på ytan av den oändliga mängd av bloggar som finns inom alla möjliga och omöjliga ämnen. Fascinerad ser jag stora nätverk utkristalliseras med människor som har samma intressen som jag men som jag inte har haft en aning om. De delar tips, träffas, anordnar konferenser, osv. Jag ska inte säga att jag är helt biten av bloggvärlden ännu, men jag förstår definitivt de som är det.

Man kan ju spendera hur mycket tid som helst på att läsa bloggar, följa länktips, bloggtips, mm. Och när man har gjort det ett tag är det bara att börja om för då har någon gjort en uppdatering. Jag inser att jag måste begränsa mig. Speciellt sedan jag testade Google Reader. Jag lade till massor av intressanta sidor, men upptäcker att jag blir rätt stressad av att se hur mycket uppdateringar som jag inte har hunnit läsa. Här finns det tips om hur man effektiviserar sitt bloggläsande. Men in mitt fall tror jag att Google Reader ska få genomgå en utrensning.

Hur mycket tid lägger ni andra på att följa bloggar och andra sociala medier under en dag?

Minidagbok om när jag använde Google docs första gången

Hejsan

Jag har aldrig använts Google docs tidigare och jag ska försöka bena ut hur det fungerar.

Att skapa ett nytt dokument med lite text och en bild gick bra. Likaså att ladda upp befintliga dokument. Att dela till andra gick efter lite krånglande.

Att överföra dokument till och från Google docs gick bra, även om man får räkna med att formateringar och länkar ändras eller försvinner. Viktigt att tänka på. Framför allt ändrades powerpoint-presentationer när man laddade upp dem på Google docs och det skapar lite extra jobb att rätta till.

Är det förresten min dator som är seg, eller är det långsamt att arbeta i en powerpoint-applikation på Google docs? Ett vanligt textdokument är snabbt, men i powerpointpresentation går det väääldigt långsamt att skriva och flytta runt.

Klicka här för att komma till dagboken publicerad på Internet.

Ett hjärta eftersom det är alla hjärtans dag idag.

    Heart in the Sand av Anita Hart CC (by, nc, nd)  

RSS rules!

Wow, vilken grej!

Jag har sett symbolen för RSS men aldrig vetat vad den står för eller hur man använder den. Men det är ju hur praktiskt som helst! Och så enkelt! Kolla här. Det kommer att revolutionera mitt surfande.

Det här är ett verktyg som jag har saknat och kommer att ha användning av för att ha uppdaterade exempel och kunna knyta an modeller och teorier till aktuella händelser.

Jag har haft ett antal sidor upplagda som favoriter i min webbrowser men inte kollat dem tillräckligt ofta. Att kunna samla ihop alla dessa på en sida och snabbt få överblick på uppdateringar är något jag saknat utan att veta att möjligheten redan fanns!

En risk ser jag med prenumerationerna - att man följer för många sidor och får information overload och tappar överblicken. Jag gissar att det tar ett tag innan man lär sig hur många sidor som är lagom för en själv att följa. Eller så blir man helt beroende av att följa alla feeds. Eller så finns det sätt att hantera feeds och minimiera risken för information overload.

Ni som är erfarna feed-prenumeranter – har ni några tips till mig? 

Studentbloggar på högskolan

Jag är en relativ nybörjare när det gäller att blogga. I perioder har vi haft en familjeblogg där alla medlemmar i min geografiskt utspridda familj kunnat skriva vad som händer i deras liv. Det är ett jättebra sätt att använda en blogg på, men i praktiken har det fungerat mindre bra - efter några månader eller ett år har bloggen självdött.

Som man kan förstå av ovan har jag inte använt mig av bloggar i min undervisning. Vår undervisning är upplagd i femveckors moment varav marknadsföring är ett. En tanke är att ha en blogg där studenterna lägger upp anteckningar om ett arbete, fakta, arbestprocessen, osv. Men kanske är fem veckor för kort tid för att göra något vettigt av en blogg. Möjligtvis skulle man använda en blogg för samtliga fyra momenten under en termin, eller för ett helt utbildningsprogram? Bloggen skulle då kunna fungera som en sammanhållande länk mellan olika delar i kursen.

Ett problem jag kom att tänka på med en sådan blogg är risken för kränkande kommentarer om lärare och medstudenter. Men å andra sidan kanske det inte blir så i ett forum där man inte är anonym? Vad tror ni?

Att använda, analysera och avdramatisera IKT

Hej och välkommen till min blogg!

Jag startar bloggen som en del av kursen "Digital kompetens och lärande - IKT och pedagogik för det 21:a århundradet". Här kommer jag att göra inlägg om mina funderingar och förhoppningsvis idéer om hur jag ska kunna använda mig av Internet och webbaserade verktyg i min undervisning.

Jag läser den här kursen i egenskap av lärare i marknadsföring på högskolenivå. Jag har undervisat i några år och både haft undervisning på campus och hållit i nätbaserade distanskurser. Jag tycker det är roligt och intressant att undervisa och jag lär mig massor genom att göra det – både om ämnesområdet och om mig själv som person. Att möta studenter hjälper mig att hålla mig på tå och up-to-date med vad som händer i omvärlden. Ett område där jag känner att jag kan utvecklas mycket är i kunskap och användande av digitala verktyg. Jag tror att jag kan utvecklas mycket som lärare av att utöka mina kunskaper och färdigheter på det området. Det ska bli jätteintressant att ta den här kursen och jag hoppas på att få många nya idéer och inspel för min framtida undervisning.

Jag tror att jag kommer att ha nytta och nöje av att öka min digitala kompetens även som privatperson och forskare. Datorn är mitt främsta arbetsverktyg och jag vill kunna använda den på bästa sätt. Syftet med att läsa kursen är för mig tredelat. Mycket kortfattat vill jag: (1) på ett enkelt och strukturerat sätt få kunskaper om ett antal olika verktyg (2) analysera dessa verktyg utifrån om och hur de på ett bra sätt kan användas som pedagogiska verktyg i min undervisning och därigenom (3) avdramatisera användandet för mig själv och andra och göra dessa verktyg till självklara inslag i undervisningen.