Misstag i bloggen

För ett tag sedan läste jag om lag och rätt på internet på kursen. Ett snårigt avsnitt, det där. Jag skulle vilja sammanfatta det som en enkel grundprincip med mängder av specialfall. Grundprincipen är att upphovsmannens rätt till sitt verk ska skyddas. Fine. Som upphovman kan man tillåta andra att använda dina skapelser på olika sätt, t.ex. genom Creative Commons-licens.

En ska som jag har lärt mig att jag inte gjort så fel som jag har befarat under mina föreläsningar. Som de flesta andra illustrerar jag mina föreläsningsslides för att de ska bli mer tilltalande och förhoppningsvis med en bild som ger studenterna något att fästa kom-ihåg och kunskap vid. Vad jag förstår har man ganska fria tyglar enligt Bonusavtalet att använda bilder från internet i sin undervisning så länge man anger upphovsman. Jag brukar också inkludera ett antal reklamfilmer som studenterna får analysera och diskutera kring. Vanligtvis hittar jag dem på Youtube. Det verkar också vara ok. Det var ju skönt att lära sig.

Men… jag har också insett att jag har gjort fel, här i bloggen. Jag har lagt in en bild på ett hjärta i ett tidigare inlägg. Utan upphovsman och utan att kolla copyright. Och det blir liksom inte rätt hur man än vrider och vänder. Så nu har jag ändrat det inlägget. Jag fick ta en ny bild, med Creative Commons-licens. Slutresultatet går att se i det här uppdaterade inlägget. 

Grupparbete på nätkurser

Sådär, ja. Back in business efter ett långt uppehåll. Jag har varit på semester i USA och sett min bror gifta. Jättekul och avkopplande, men nu gäller det att rikta fokus mot att klara av spurten på kursen.

Jag har just genomfört grupparbetet för inlämningsuppgift 1c. Trots att väntetiden på gruppmedlemmar blev lång och själva skrivprocessen blev utdragen är jag nöjd. Det är roligt att få kontakt med andra människor och höra vad de har för tankar kring just de ämnen som man själv sitter och funderar på. Och även om man kommer från olika bakgrund, eller kanske speciellt då, ger diskussionerna så mycket.

Det gör att jag funderar lite kring det här med grupparbeten i min egen nätundervisning. Jag tror verkligen på interaktion som ett sätt att lära. Däremot kan det vara svårt att få till i nätbaserad undervisning. Efter erfarenheten under den här kursen, att det faktiskt var motiverande och kul även när det strulade är jag ännu mer övertygad om att jag vill ha med grupparbete i någon form i min egen nätundervisning.

Om källkritisk granskning

Jag är av uppfattningen att jag kan det här med källkritik. Men trots det var det faktiskt svårt att rangordna källorna i materialet som skapats av Lunds universitets bibliotek. I alla fall källa för källa. Däremot var det ganska enkelt att klumpa ihop ett antal källor i grupper ”mycket bra källor”, ”ok källor”, ”inte alls bra källor” osv. En anledning till att det var svårt att rangordna var funderingar på det här med vetenskaplighet. Är det alltid "bäst" med vetenskapliga källor?

Jag gjorde rangordningen utifrån att det tänkta arbetet skulle handla om WoW som ett sätt att utveckla barns och ungdomars kommunikativa och interaktiva förmågor. Mina funderingar rörde sig kring det att ganska ovetenskapliga källor kan vara bra beroende på vilken problemställningen man har. Om man vinklar studien så att man vill studera hur språkbruket i WoW påverkar ungdomars kommunikation och interaktion så är WoW hemsida och diverse spelsiter bra förstahandskällor och kan vara viktiga delar av en empirisk insamling. 

Som kuriosa kan jag nämna att jag har en vän i Nya Zeeland som i en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift refererar till Wikipedia. Jag tycker Wikipedia är en schysst källa för att skaffa sig en första inblick i ett ämne, men i vetenskapliga tidskrifter skys det generellt sett som pesten. Undrar om alla granskare sov?

Mina tips för informationssökning

Nu har jag tittat på materialet om informationssökning från KTH:s bibliotek. Jag har ganska bra koll på att söka information på nätet och på att värdera sådan information. Däremot skull jag kunna vara bättre på att söka i databaser. Jag hittar rätt bra bland databaser och bibliotekskataloger, men jag är inte så avancerad när det gäller själva sökandet. Jag använder mig av Booleska operatorer och fält i mina sökningar men inte t.ex. tesaurus och avståndsoperatorer. Jag inser att båda de sistnämnda verktygen kan hjälpa mig att få färre irrelevanta träffar i sökningar.

Jag tycker det finns två strategier att söka information som inte lyfts fram tillräckligt i materialet från KTH. Den första är Google scholar. Där finns ”vetenskapligt granskade skrifter, avhandlingar, böcker, referat och artiklar, från akademiska förlag, yrkessamfund, preprintarkiv, universitet och andra akademiska organisationer” (http://scholar.google.se/intl/sv/scholar/about.html). Google scholar är ett jättebra verktyg för forskare, studenter och andra som söker forskningsrelaterad information. Bibliotek kan konfigurera sina länkservrar så att man som användare får länkar till bibliotekets resurser som en del av sökresultatet. Det innebär att jag som användare kan komma åt fulltextversioner av artiklar direkt i resultatlistan via en länk till t.ex. ”Fulltext Umea UB”.

En annan strategi som de snuddar vid i materialet från KTH:S biblitek men inte utvecklar vidare är att söka med hjälp av referenslistor. Jag brukar göra en ganska smal sökning, där jag förhoppningsvis får få men mycket relevanta träffar. Jag börjar med den träff som är mest relevant och letar mig sedan vidare med hjälp av referenslistan i artikeln eller boken. På det sättet kan man bilda sig en uppfattning om fältet utan att komma in på så många irrvägar och blindspår. En nackdel som man ska vara medveten om när man använder sig av den här strategin är att man riskerar att missa alternativa forskningsfält som kan existera parallellt med och vara relevant för det du gör. Man kan också missa kritik som förs fram emot ett visst perspektiv eller en viss forskningstradition.

Jag föreslår ingen av dessa strategier som den enda rätta eller den bästa, men de är definitivt bra komplement till det som presenteras i bibliotekets informationsmaterial.

Jag har klurat ut det!

Hur jag ska använda Google reader på ett sätt som passar mig, alltså.

Från början lade jag in prenumerationer på alla möjliga siter. Det blev för många uppdateringar att gå igenom och listan med prenumerationer till vänster blev för långa och oöverskådlig. Så nu har jag rensat.

Det är rätt värdelöst att prenumerera på feeds från tidningar, tycker jag. Tiotals eller hundratals uppdateringar från tidningar varje dag dränker de mindre frekventa uppdateringarna från andra sidor. Nu prenumererar jag bara på sidor som inte uppdateras lika ofta, mestadels bloggar. Det gör att jag inte behöver slösa tid på att gå in på massa sidor där inget har hänt utan att riskera att missa något intressant. Jag blir bara mer och mer nöjd med Google reader som redskap i den digitala djungeln.

De som är mer avancerade användare än jag kanske kan finna de här tipsen om hur man använder Google reader på ett effektivt sätt användbara.

/Erika

Netikett och kränkande kommentarer

Efter total fyra (!) veckor av influensa i familjen är det dags att ta tag i studierna igen. Det är dags för den första skriftliga inlämningsuppgiften. Det ska bli jätteroligt, men jag inser att jag måste lägga mer krut på att läsa kurslitteraturen.

Under tiden: ett intressant blogginlägg av Kristina Alexandersson om netikett, risken för att det skrivs taskiga saker på bloggar och hur man i så fall hanterar detta. I ett tidigare inlägg här i bloggen skrev jag om mina farhågor för detta om man skulle introducera bloggande som en del av undervisningen.

Utifrån Kristinas inlägg och de kommentarer hon (i dagsläget) har fått på sin öppna fråga hur man hanterar situationen om problem uppstår, verkar det inte som problemet är så stort men att det trots allt existerar. 

Finns det några deltagare i kursen som har erfarenheter av detta som ni vill dela med er av?

Samla länkar på Delicious

Mitt första intryck av Delicious var inte så bra. Jag tyckte inte, och tycker fortfarande inte, att designen på sidan är så intuitiv och användarvänlig. För en nybörjare som mig tog det massor av felaktiga klick och frustration att hitta olika funktioner, t.ex. att taggmoln, nyinlagda och populära taggar, mm. Layouten har förändrats sedan instruktionsfilmen gjordes. Vid en första anblick tycker jag att den gamla designen ser mer intuitiv och nybörjarvänlig ut. Vad tycker ni – nybörjare såväl som vana användare?

Ett annat irritationsmoment är att det går långsamt att lägga till sidor och taggar. Jag importerade alla ”mina favoriter”-länkar. Att få en vettig taggning av sidorna var ett drygt jobb. Det tar dessutom några sekunder att spara taggarna och tiden rinner iväg. Jag rekommenderar att man börjar om från början och bygger upp sin bokmärkessamling vartefter.

För att inte bara gnälla. Delicious kan vara användbart i undervisningen som ett sätt att som ett sätt att skapa en länksamling till studenterna. En länksamling med generellt sett bra länkar och en med anpassade, relevanta och uppdaterade länkar för specifika kurser.

Här är i alla fall min bokmärkessamling: http://delicious.com/erika_knutsson