Fler idéer från projektarbetet

I arbetet med det avslutande projektet som jag fokuserar på användande av wikis i undervisningen har en tanke slagit mig. Wikis kanske har en funktion att fylla även utanför nätkursen. På Handelshögskolan ger vi kursen i marknadsföring ca 10 gånger per år i många olika former. Det är många lärare inblandade och naturligtvis skiljer sig kurserna åt något beroende på hur, när och av vem den ges. I grunden är det dock samma kurs med samma förväntade studieresultat som ges.

Det skulle kunna finnas en ”kurswiki”, en resurs för alla som undervisar på marknadsföringskursen. Om varje lärare lägger in sina instruktioner, tips, idéer och intressanta länkar skulle vi snabbt ha en stor kunskapsbank om marknadsföringskursen. På det sättet skulle kunskap kunna föras vidare mellan terminerna. Idag sker detta väldigt ad-hoc; man går in och pratar med någon som man vet hade kursen nyligen. Det är ett jättebra sätt att få idéer och tips på hur en uppgift kan göras ännu bättre, hur föreläsningar kan utvecklas eller roliga övningar man kan hitta på. Men generellt sett tar man inte kontakt med alla som har haft kursen sedan man själv och man missar massor av information. Om alla dokument låg på wikin och alla ändringar i instruktioner osv gjordes direkt i wikin, skulle mycket extra jobb på den fronten undvikas.

Någon annan som arbetar med wiki på det här sättet?

Mina tips för informationssökning

Nu har jag tittat på materialet om informationssökning från KTH:s bibliotek. Jag har ganska bra koll på att söka information på nätet och på att värdera sådan information. Däremot skull jag kunna vara bättre på att söka i databaser. Jag hittar rätt bra bland databaser och bibliotekskataloger, men jag är inte så avancerad när det gäller själva sökandet. Jag använder mig av Booleska operatorer och fält i mina sökningar men inte t.ex. tesaurus och avståndsoperatorer. Jag inser att båda de sistnämnda verktygen kan hjälpa mig att få färre irrelevanta träffar i sökningar.

Jag tycker det finns två strategier att söka information som inte lyfts fram tillräckligt i materialet från KTH. Den första är Google scholar. Där finns ”vetenskapligt granskade skrifter, avhandlingar, böcker, referat och artiklar, från akademiska förlag, yrkessamfund, preprintarkiv, universitet och andra akademiska organisationer” (http://scholar.google.se/intl/sv/scholar/about.html). Google scholar är ett jättebra verktyg för forskare, studenter och andra som söker forskningsrelaterad information. Bibliotek kan konfigurera sina länkservrar så att man som användare får länkar till bibliotekets resurser som en del av sökresultatet. Det innebär att jag som användare kan komma åt fulltextversioner av artiklar direkt i resultatlistan via en länk till t.ex. ”Fulltext Umea UB”.

En annan strategi som de snuddar vid i materialet från KTH:S biblitek men inte utvecklar vidare är att söka med hjälp av referenslistor. Jag brukar göra en ganska smal sökning, där jag förhoppningsvis får få men mycket relevanta träffar. Jag börjar med den träff som är mest relevant och letar mig sedan vidare med hjälp av referenslistan i artikeln eller boken. På det sättet kan man bilda sig en uppfattning om fältet utan att komma in på så många irrvägar och blindspår. En nackdel som man ska vara medveten om när man använder sig av den här strategin är att man riskerar att missa alternativa forskningsfält som kan existera parallellt med och vara relevant för det du gör. Man kan också missa kritik som förs fram emot ett visst perspektiv eller en viss forskningstradition.

Jag föreslår ingen av dessa strategier som den enda rätta eller den bästa, men de är definitivt bra komplement till det som presenteras i bibliotekets informationsmaterial.